Susanne Braun - Veterinär, Kiropraktor
- Svensk/Íslenska
- May 30, 2015
- 4 min read



Susanne Braun, även kallad Susi kommer från Tyskland där hon har utbildat sig som veterinär med specialicering på häst och är även kiropraktor för häst. Susi är även utbildad internationell idrottsdomare samt tränare och instruktör för Islandshästar i Tyskland. Susi har arbetat i många år på Island och är omtyckt och populär bland hästfolket här. Hon har bl.a. varit de isländska landslagets veterinär på VM. Susi är otroligt duktig och har erfarenhet och kunskap inom många olika områden som tillhör islandshäst världen. Dessutom uppdatera hon sig med kurser och utbildningar, hon rider även regelbundet för Julio Borba till att utveckla sin egen ridning.
Behandlingen som Susi ger byggs på att låta hästen må bättre, använda sin kropp på bästa sätt till att undvika belastningskador och öka möjligheterna att bygga upp en hållbar och frisk häst både psykiskt och fysiskt. Det är viktigt att hästen har bästa möjliga möjlighet till att använda sin kropp och prestera det som vi förväntar oss av den. Det är många saker som kan påverka hästens kropp och rörelseförmånga som bl.a: hästens ålder, kondition, tidigare träning, ev. skador, oliksidighet, muskulatur och ev. sjukdomar förutom hästens pågående träning naturligtvis.
Hästens möjlighet att använda sin kropp på bästa möjliga sätt påverkas mycket av hur hästen tränas, ryttarens kunskap och möjligheter till att hjälpa och påverka hästen.
Ibland har problem hos hästen börjat pga av en skada eller att hästen har ont någonstans. Detta blir ofta en ond cirkel och problemet/problemen blir större och allvarligare om de inte åtgärdas och uppmärksammas på en gång. T.ex. att hästen blir mer och mer oliksidig, får belastningskador, får problem med bettet/munnen, går skev, slutar att trava eller börjar gå orent i någon gångart.
Det är viktigt att ryttaren sätter hästens välmående högt i prioritet, både psykiskt som fysiskt. Ryttaren måste vara uppmärksam för förändringar och reagera i tid. Det är mycket viktigt att ryttaren tränar hästen efter varje individs egna förutsättningar och utbildningsnivå. Hästens träning skall vara uppbyggande och både häst och ryttare ska må bra samt klara av sin uppgift. Om hästen har ont blir den lätt stressad, orolig och spänd och det kommer förr eller senare fram negativt i ridningen. Beroende på individen och dess egenskaper kan det visa sig på olika sätt t.ex. bockar, stegrar, vägrar att utföra vissa rörelser, sticker eller lägger tungan över bettet.
En häst som är spänd är inte redo att lära sig nya saker och prestera väl. Spänna kommer dock inte endast pga av att hästen har ont utan kan bero på många andra saker.
En häst som har ont i ryggen t.ex. och kanske under en längre tid blir riden med sin smärta kommer så småningom att visa det, med att prestera värre än vanligt, kanske visar det som som spänna eller att hästen slutar trava, börjar visa olater eller försöker på annat sätt komma ifrån det som är obehagligt.
Hästens kropp måste vara hel till att kunna röra sig på ett bra sätt och bygga upp muskler mm.
En häst som är dåligt musklad blir lättare trött och börjar röra sig på ett sätt som är mindre bra än än väl musklad häst. Det är viktigt att fundera på hur man tränar, variation vid träning, underlag och mål med träningen osv. /
-------------------------------
Susanne Braun (Susi), kemur frá Þýskalandi. Hún er dýralæknir að mennt og hefur sérmenntað sig í hnykkingum á hrossum. Hún er einnig alþjóðlegur íþróttadómari og reiðkennari. Susi hefur margoft starfað sem dýralæknir fyrir íslenska landsliðið í hestaíþróttum. Hún telur mikilvægt að endurmennta sig og fer reglulega á námskeið m.a. hjá Julio Borba til að viðhalda kunnáttu og þekkingu á reiðmennsku.
Susi hefur starfað lengi á Íslandi og er afar eftirsóttur dýralæknir.
Meðferðin sem Susi veitir, stuðlar að vellíðan hestsins, þar sem markmiðið er að hesturinn sé við góða líkamlega og andlega heilsu og beiti sér rétt. Allt þetta skilar sér í endingarbetri hesti, sem nýtist sem best í reið og til þeirra afkasta sem hann er beðinn um.
Að sjálfsögðu er margt sem spilar inn í þegar kemur að heilbrigði hestsins og líkamlegu ásigkomulagi, þar má nefna þjálfun, umönnun og fóðrun hestsins, slys eða veikindi.
Stundum má rekja vandamál sem koma upp í reið til vanlíðan hestsins. Slíkt getur oft undið upp á sig, sérstaklega ef hesturinn fer að beita sér rangt, leggst á tauminn, hættir að brokka eða tölta ofl.
Allir hestar eru með misstyrk, þ.e.a.s eru ekki jafnvígir á hægri og vinstri hlið. Því er mikilvægt að vera meðvitaður um að þjálfa hestinn sinn með tilliti til þess.
Knapinn þarf að vera vakandi yfir breytingum á hestinum og taka eftir því ef eitthvað er að þróast í ranga átt. Miða þarf þjálfun hestsins að líkamlegu ástandi og getu hestsins hverju sinni.
Þjálfun á auðvitað að vera uppbyggileg en einnig skemmtileg, bæði fyrir hest og knapa.
Sársauki, stress , eymsli í baki eða önnur meiðsl geta valdið spennu. Spenntur hestur er ekki tilbúinn að læra og skilar því ekki árangri í þjálfun.
Líkami hestsins þarf því að vera í lagi til þess að hesturinn geti beitt sér rétt, þroskast og byggt upp rétta vöðva.
Hestur sem er vöðvarýr, verður fyrr þreyttur en hestur sem er með góða vöðvafyllingu. Það þarf að íhuga vel hvernig sé best að þjálfa, breytileika í þjálfun, á hvaða gangtegund, undirlagi, hversu lengi og svo framvegis.
Ef hesturinn beitir sér rétt eru minni líkur á vanlíðan, spennu, ágripi, álagsmeiðslum eins og t.d. kvíslbandabólgu eða bakeymsli. Það er því til mikils að vinna að viðhalda heilbrigði hestsins.
コメント